Åter höst och lite närmare vår undergång. För min del åter närmande till mitt ursprung, i konsten. Men hoppas att vi, som jord, vår värld på detta vackra klot med den helt fantastiska natur med all variation och rikedom på alla olika platser, reparerar sig med vår, mänsklighetens hjälp, och allt får fortsätta att existera och utvecklas vidare. Jag behöver mina konstnärliga uttryckssätt för att överleva. Det är som om jag blir min natur igen.
Förresten så har jag slutat med akrylfärger för att minska mitt bidrag av mikroplaster i haven. Mikroplasterna som förgiftar våra fiskar, de som vi ibland äter. Ägnar mig åt akvarell och teckning istället.
